FreddyKing

Releaseår: 2010

Tidigare skivsläpp: A Master Of Ceremonies (2008)

Hans förra skiva A Master Of Ceremonies hade storslagna romantiska melodier, välljudande harmoniska inslag och den blanda friskt och glatt mellan en massa olika element från olika musikstilar, precis som detta skivsläppet. Glädjande medryckande musik, lite sorgset ibland, men ett lovande artisteri.

Joel Alme kan utan tvekan ge Håkan Hellström och Lars Winnerbäck en match som dom sent kommer glömma. Från att vara en morgontrött hockeyspelare till att införliva stor talangökning i artistbranschen.

Waiting For The Bells får tankarna att vandra mot artister som Weeping Willows, Morrissey, Madrugada och fler artister som lever för denna sorts musik. Det blev en förlust för Hästpojken att inte ha med Joel Alme i sin uppsättning längre, nu när man lätt kan se vad han är kapabel till. Mina gissningar ligger åt det hållet att Joel kommer att bli större än dem, men man vet aldrig. Han har ett bra och tydligt framgångskoncept som håller.

Även om det är svårt att välja ut personliga favoriter när man i stort sett gillar hela skivan, så gör jag här ett försök. The Spell Of Brothers, The Way We Used To Beg, No Luck To Give, Waiting For The Bells och You Will Get It Once tilltalar mig mest. Skivan är köpvärd, och om man får tro Razzia Records, som i år endast signar Joel som ny artist under sitt bolag, så kommer detta bli en svensk klassiker att se tillbaka på framöver. All lycka till Joel och jag ser fram emot kommande storverk med honom.